Alla som framgångsrikt har odlat spenat kan se fram emot en rik skörd. Här får du lära dig allt om rätt tidpunkt och tillvägagångssätt för skörd.
Om du odlar spenat i din egen trädgård behöver du inte vänta länge på dina grönsaker. Efter bara sex till åtta veckor är spenaten redo att skördas. Vi visar hur skörden lyckas och ger tips för förvaring av spenaten efteråt.
Skördespenat
Det fina med spenat (Spinacia oleracea) är att den är redo att skördas snabbt och du kan skörda den flera gånger. När bladen är cirka fyra centimeter långa kan de skäras av. De små, möra bladen har en särskilt mild smak och passar perfekt att äta råa, till exempel i en sallad. Om du planerar att bearbeta din spenat är det bäst att låta den sitta i hela 6 till 8 veckor för att få största möjliga blad.
När skördas spenat?
Spenat kan odlas nästan året runt, så skörden sker vid olika tider på året. Spenat behöver cirka två till tre månader för att mogna. Om du till exempel sådde mellan februari och april kommer skörden att ske mellan maj och juni. Om den sås i april till juni kan den skördas från juni till augusti. Sådd från juli till september är mogen i september till december och om de sås i september till oktober är spenaten klar nästa vår. Du kan också hitta mer information om att odla spenat här.
När man skördar spenat är det viktigt att hålla rätt tid. I allmänhet är det bara spenat som ännu inte har blommat ut, eftersom blommande spenat smakar bittert. Dessutom bör den sista gödslingen vid skörd vara minst två till tre veckor sedan, eftersom spenat lagrar mycket nitrat i bladen. Hur hög nitrath alten är i växten har också att göra med tiden på dygnet. Spenat som skördats tidigt på dagen har betydligt mer nitrat än när den skördas sent på eftermiddagen. Detta har att göra med exponeringen, eftersom aktiv fotosyntes bevisligen ökar nitrath alten i bladetMinskad.
Hur skördas spenat?
Det finns två sätt att skörda spenat: antingen skärs de enskilda bladen runt hjärtat av med en vass kniv, eller så dras hela spenatplantan inklusive roten ut. Med den första varianten får du den så kallade bladspenaten. Här stannar hjärtat under skörden och spirar igen, vilket gör att plantan kan skördas upp till fyra gånger per år. Har du tillräckligt med spenatplantor i trädgården kan du självklart klippa bort hela plantan. Om spenatplantan skördas med roten kallas det rotspenat. Ett annat alternativ är skörd i etapper. Endast individuella löv skördas från varje planta.
Förvara och konservera spenat
Den nyskördade spenaten äts bäst direkt, men den kan även förvaras i kylen i två dagar. Det bästa sättet att göra detta är att linda in den i en våt trasa så att bladen inte börjar vissna så snabbt. Om du vill lagra spenat under en längre tid bör du använda andra metoder.
Det enklaste sättet att lagra längre är att frysa spenaten. För detta ändamål fryses den antingen direkt rå eller blancheras först. Blanchering sänker nitrath alten och ser till att smak och färg till stor del behålls. Om du vill frysa spenaten färsk är det en bra idé att tvätta spenaten ordentligt innan för att få bort eventuell smuts. För blanchering sorteras och tvättas spenaten också först. Sedan läggs den i en sil och hålls över kokande vatten i några minuter. Ha under tiden en skål med isvatten redo. Efter blanchering hålls spenaten i isvattnet i cirka 10 sekunder för att avbryta tillagningsprocessen. Innan spenaten packas i fryspåsar är det bra att försiktigt krama ur överflödigt vatten. Detta kommer att göra den mindre mosig när den tinas senare. Innan den hamnar i frysen är det bäst att låta spenaten svalna lite i kylen. Detsamma gäller spenat som redan är tillagad: Du kan även frysa denna, men den bör också svalna i kylen först.
Hur konserveras spenat?
- Frysning är den enklaste metoden
- Tvätta spenaten först och blanchera vid behov
- Håll i isvatten i 10 sekunder efter blanchering
- Krama spenaten, låt svalna och packa i en fryspåse
- Kokt spenat kan även frysas efter kylning
Ingredienser och användningsområden för spenat
Spenat är rik på vitamin B och C samt provitamin A. Den innehåller också många mineraler som kalcium, kalium och järn. Att spenat innehåller extremt mycket järn är dock en gammal frussaga. Nötter och baljväxter slår till exempel järnh alten i spenat överlägset. Särskilt personer med njurproblem bör främst konsumera spenat på hösten och vintern, då oxalsyrah alten är lägre än under sommarmånaderna. I allmänhet bör drabbade personer avstå från överdriven spenatkonsumtion, eftersom detta har en negativ effekt på bildning av njursten.
När du lagar spenat bör du alltid tvätta den noggrant för att få bort sanden på stjälkarna. I köket brukar spenat ångas med lite vatten och sedan raffineras. Alternativen här sträcker sig från stekt vitlök och lök till parmesan, smör eller olivolja till peppar och muskotnöt. Du kan också puréa spenat med lite grädde för att göra gräddad spenat.
Kan du värma spenat igen?
Medan spenatens ryktade järnh alt är en myt, visar det sig inte att det gamla ordspråket att inte värma upp spenat är helt fel. Det kommer dock fortfarande från en tid då kylnings alternativ endast var tillgängliga i begränsad omfattning. Om du lämnar den kokta spenaten i det varma köket en dag omvandlar bakterier nitratet till ohälsosamt nitrit. För att förhindra detta bör du bara förvara kokt spenat i kylskåpet, eftersom de låga temperaturerna fördröjer omvandlingen. På så sätt kan spenaten värmas upp två dagar senare utan att tveka.
Om du vill prova en annan sort av spenat nästa säsong, kolla in vår artikel om spenatsorter här.