Klematis blommar vackert – men bara med optimal näringstillförsel. Vi visar dig när, hur och med vad du bäst kan gödsla din klematis.
Även om klematis, även känd som klematis, klarar sig bra med sina näringsämnen i jorden, är en extra tillförsel ofta användbar. Ytterligare befruktning är oumbärlig, särskilt för den starka tillväxten av enskilda arter och utvecklingen av blomman. Endast en välskött klematis bildar tätt lövverk och en frodig blomning, som sveper in din trädgård i en färgglad klänning på sommaren.
Klematis är imponerande blommande klätterväxter som förvandlar även ett fult hörn i trädgården till ett riktigt blickfång. Men kombinationen av förlängning och blommor säkerställer ett anständigt näringsbehov. Vi kommer därför att visa dig hur ofta, när och med vad du ska gödsla din klematis.
Klematis när ska man gödsla?
När du planterar klematisen bör du lägga mycket mogen kompost och hornspån i planteringshålet för att få en bra start. Dessa organiska långtidsgödselmedel släpps långsamt och försiktigt ut i den omgivande jorden och därmed även i din klematis.
Den första vårdbefruktningen följer året därpå. Tidsperioden under vilken gödningsmedel appliceras bör anpassas till klätterväxternas tillväxtfas. Därför utförs gödsling från mars till mitten av augusti. Under denna tid befruktas klematis en till tre gånger. Hur ofta och när du ska använda gödsel beror på det valda gödselmedlet och typen av klematis. Den bästa tiden att applicera en långtidsgödsel är våren, närmare bestämt mars strax före första årsskottet. Här bör du ge huvuddelen av gödselmedel. Eftersom klematisar är särskilt hungriga strax före och under blomningsfasen, bör de befruktas igen i början av blomningsperioden.
Observera dock att olika arter eller sorter kan ha olika blomningstider. Så Clematis alpina börjar redan i april, duatt visa blommor. Andra arter blommar däremot inte förrän i juni. Snabbväxande arter som Clematis integrifolia, Clematis viticella, Clematis texensis och många Clematis-hybrider behöver en särskilt stort antal Näringsämne. Du bör gödsla dem igen i juni/juli. Eftersom klematis är beroende av en konstant hög tillförsel av näringsämnen under sin tillväxtfas kan man även fördela mängden gödsel över hela tillväxtfasen. Gödsla sedan regelbundet i små mängder var 14:e dag. Detta rekommenderas också om du använder en kortverkande mineralgödselprodukt.
Om du vill göra dina blommande favoriter en tjänst kan du byta till ett gödselmedel med låg kväveh alt med mycket kalium och fosfat från mitten av augusti till september. Detta är värt att tänka på, speciellt med den särskilt långblommande Clematis viticella. Eftersom den bär sin imponerande blomklänning fram till september, ibland till och med till den första frosten.
Klematis: Hur mycket gödselmedel och hur mycket?
Ett sätt att gödsla klematisen är att tillsätta mogen kompost eller gödsel. Som organiska ämnen säkerställer dessa långtidsgödsling och en jämn tillförsel av näringsämnen. En tillräcklig tillförsel av fosfat är särskilt viktig för bildandet av blomman. Vallörtsgödsel kan ge det extra kalium du behöver. Detta stärker inte bara växten mot låga vintertemperaturer, utan maximerar också längden på blomningsfasen.
Men andra helgödselmedel kan också användas så länge NPK-förhållandet, det vill säga förhållandet kväve till fosfor till kalium, är rätt. Vår Plantura organiska blomgödsel ger en särskilt hög andel kalium och fosfatet, som är viktigt för blomningsfasen, görs också tillgängligt i tillräckliga mängder. Gödseln består huvudsakligen av organiska komponenter, som framställs på ett mycket mer resurssnålt sätt än mineralvarianterna. På så sätt kan du gödsla på ett miljövänligt och hållbart sätt, även utan att använda ett naturligt gödningsmedel. Dessutom behöver dessa gödselmedel inte appliceras lika ofta. Anledningen till detta är att komponenterna är i komplex form, som först måste brytas ned av mikroorganismer i jorden. På så sätt främjar du marklivet och minimerar risken för övergödsling, eftersom organiska gödselmedel i sig har en långsiktig effekt.
Tips Clematis lime: Theoptim alt pH för din klematis är mellan 5,5 och 6,5. Men om jordens pH sjunker under den magiska gränsen på 5,5 kan du motverka detta genom att applicera kalk. De tidigblommande, limeälskande arterna som Clematis alpina är särskilt glada över denna kalkning. Med dessa bör man kalka lite vartannat till vart tredje år på ganska sur jord. Stenmjöl kan fungera som en bra källa till kalk, som också ger viktiga spårämnen. Din klematis behöver särskilt järnet den innehåller. Vissa sorter som Clematis viticellas och Clematis texensis föredrar ett pH-värde runt 5,0. I allmänhet, men speciellt med dessa arter, se till att pH-värdet inte stiger för mycket till följd av tillsats av kalk. Annars kan växterna knappt ta upp järn. Växterna lider då av järnbrist och bildar ful kloros.
Ekologisk långtidsgödsling: Appliceringsrekommendation för klematis
Om näringstillförseln för din klematis är baserad på naturliga produkter, det vill säga en kombination av mogen kompost och kompostgödsel, arbetas komposten in i det översta jordlagret antingen en gång på våren och efter behov, eller i mindre mängder var 14:e dag. Vallgödseln späds i förhållandet 1:10 och ges var 14:e dag vid vattning. Om du väljer ett organiskt helgödsel från en fackhandlare behöver du inte vara lika mycket uppmärksam på doseringen när du sprider det som du skulle göra med ett mineralgödsel. Men även här ger bara optimal gödning ett optim alt resultat. Därför har vi sammanställt en liten översikt över användningen av vår Plantura organiska blomgödsel nedan. Du kan använda detta gödselmedel, som nästan uteslutande är baserat på organiska källor, när du gödslar din klematis enligt följande:
- Före plantering, arbeta 100 - 150 g/m² (välfyllt 0,2 liters glas) av vår Plantura organiska blomgödsel i det översta jordlagret
- Vattna jorden och nyinsatt Clematis väl så att granulatet kan lossas.
- För underhållsgödsling på våren bör du gödsla ytterligare 80 - 120 g/m² (0,2 liter glas) per planta
Om det behövs kan du sedan tillsätta små mängder gödsel igen under växtsäsongen. Om du efter gödslingen breder ut ytterligare ett mulchlager med barkkompost, löv eller klipp i rotområdet minimerar du vattenförlusten i jorden. Detta är särskilt lämpligt för törstiga växter som klematis. Dessutom erbjuder mulching en kompletterande långsiktig tillförsel av näringsämnenoch har en bra isolerande effekt på vintern.
Gödsla klematis med mineraler
En klematis känns också hemma i en fin stor kruka. Detta ger dig möjlighet att låta din balkong och altan växa till eller att odla arter som inte är härdiga. Dessa förvaras sedan helt enkelt på en skyddad plats för vintern. På grund av den begränsade mängden jord kan mineralgödsel vara en fördel här, om de används på rätt sätt. Inte många näringsämnen kan lagras i substratet ändå. Gödsla krukklematis eller planterade exemplar med mineralgödsel såsom blåkorn med jämna mellanrum var 14:e dag från mars till augusti, eftersom näringsämnena vanligtvis bara är tillgängliga för plantorna under en kort tid.
Vattna sedan kraftigt efter applicering av gödselmedlet så att näringen kan tas upp. Var dock alltid uppmärksam på doseringsinformationen från tillverkaren. Gödselmedlen är mycket koncentrerade och kan mycket snabbt leda till övergödsling av dina växter. Alternativt kan man även använda den ekologiska långtidsvarianten i krukodling. På så sätt riskerar du inte att övertillföra plantorna. Dessutom erbjuder de ekologiska varianterna tillräckligt med näringsämnen utan att gå utöver ditt biologiska fotavtryck.
Gödsla klematis med huskurer: kaffesump och co
Kaffesump är ett utmärkt NPK-gödselmedel som finns i nästan alla hushåll. Tänk dock på att användning av kaffesump som gödningsmedel sänker jordens pH. Om jorden är för sur kommer din klematis gärna att bli befruktad med krossade äggskal som kalkkälla. På så sätt kan du enkelt kompensera för pH-sänkningen. En annan skatt i köksavfallet är bananskal. När de skärs i små bitar, ger dessa en hel del fosfat och kalium, så de är precis rätt för att förse din klematis. Alla dessa fynd är bäst att noggrant arbeta in i det översta jordlagret, där de långsamt sönderdelas och släpper ut sina värdefulla ingredienser till växten.