Att byta ut de oumbärliga växterna i dammen efter varje hård vinter är tröttsamt och även besvärligt. Lösningen: tåliga dammväxter.
När man planterar i trädgårdar är det alltid idealiskt att använda växter som tål vårt väder utan större ansträngning. Detta kan också enkelt implementeras för din egen damm.
I det följande har vi sammanställt bankväxter och vattenväxter åt dig, som även tål hård frost på vintern. Efter det kommer vi också att förklara för dig vad du behöver tänka på när du tar hand om tåliga dammväxter.
Hårda strandväxter
I den kalla årstiden måste dammväxterna inte bara klara de frostiga lufttemperaturerna, utan även den eventuellt frusna vattenytan. Nedan presenterar vi några tåliga växter för stränderna av din trädgårdsdamm, varav de flesta är permanent färska till fuktiga.
- Creeping Bugle (Ajuga reptans):
Bugglen är växer underbart som marktäckande dammkantperenn, även mellan stenarna. Det mörkröda bladverket och de vackert formade rosetterna är ett riktigt blickfång. Den är också extremt livskraftig och smyckar sig med stora violetta blomljus i maj. Som en inhemsk växt kräver den inget speciellt vinterskydd.
- Lady's Mantle (Alchemilla vulgaris):
The semi- hög perenn är utbredd i hela Europa och lever i fuktiga, kalkrika och näringsrika jordar. Dammanteln är tålig, men bör skäras ner efter blomningen så att den gror igen innan den kalla vintersäsongen. Den unga bladrosetten klarar då kyla oskadd. - Common Water Damsel (Eupatorium cannabium):
The ones hos oss växer inhemsk vild perenn mycket bra även på våta ytor. De rosa till rödaktiga blommorna dyker upp först i juli, men kan sedan ses långt in i oktober. Den vanliga vattenpåskliljan ärhärdig på alla platser i Centraleuropa, eftersom den går ner i jorden som en perenn på hösten.
- Real Meadowsweet (Filipendula ulmaria):
The real meadowsweet känns väldigt bekvämt i halvskuggan vid kanten av en trädgårdsdamm. Alla andra arter, t.ex. Lilla ängslöken (Filipendula vulgaris), är också härdiga. På grund av salicylsyran den innehåller har den en smärtstillande och feberreducerande effekt. Därför bereds ett te ofta av de torkade blommorna i folkmedicinen. - Marsh Cranesbill (Geranium palustre):
Denna pelargon föredrar skuggiga till halvskuggiga platser på kanten av dammen. De violetta blommorna dyker upp från juli till september. Vilda populationer kan också upptäckas på inhemska myriga ängar. Särskilda vinterskyddsåtgärder ska därför inte vidtas.
- Pennywort (Lysimachia nummularia):
Den kraftiga örten växer gillar fuktig, näringsrik jord. Den gör en underbar marktäckare och ger små gula blommor från juni till augusti. Myntört, som den också kallas, är infödd i Centraleuropa och är vanligtvis härdig. - Meadow knotweed (Polygonum bistorta):
Växten med de vackra höga, ljusrosa blomställningarna blommar från maj till juni. Ängsknotten är ganska spridningslysten och är därför en underbar marktäckare för nästan naturliga bankplanteringar. De flesta knotweedväxter är tåliga på våra breddgrader. Skyddsåtgärder kan dock vara nödvändiga i särskilt svåra situationer.
Hardy Floating Plants
Flytväxter har möjlighet att ta upp det mesta av näringen i vattnet, så det bildas mindre alger. En annan fördel är ett slutet flytande växttäcke, som skuggar vattnet under och dessutom effektivt förhindrar algtillväxt. Det är dock tillrådligt att hålla minst 50 % av vattenytan fri för att säkerställa adekvat gasutbyte. Följande flytväxter kännetecknas av sin goda vinterhärdighet:
- Grodbett (Hydrocharis morsus-ranae):
Denna vattenväxt som bildar rosetter mår bäst i mjukt, kalkfattigt vatten. De cirkulära, hjärtformade bladen påminner om näckrosornas. För viloläge bildar grodbettet permanenta knoppar som sjunker till botten av dammen och spirar igen på våren. I små dammar med låg vattennivå måste dock de permanenta knopparna tas bort och övervintras i ett akvarium.
- Triple Duckweed (Lemna trisulca):
Denna korsformade andmat är spridd över hela världen, men blommar sällan i Centraleuropa och förökar sig istället vegetativt. På hösten bildar den stärkelse som reserv och sjunker till botten av dammen, där den övervintrar till våren. - Dwarf Waterlily (Nymphaea tetragona):
Den lilla dvärgen näckros passar också mycket bra för dammar med låga vattennivåer. Det finns mångfärgade sorter, som alla är tåliga och kan stå utomhus året runt. Ett undantag är den gulblommiga hybriden Nymphaae helvola, som inte är helt frostbeständig och därför måste övervintras inomhus.
- Crab claws (Stratiotes aloides):
Vattenaloe - som även kallad krabbklo - bildar rosetter av svärdformade blad med tandade kanter. Den kommer upp till vattenytan bara för att blomma. På hösten sjunker moderplantan till botten av dammen och bildar så kallade turioner (även kallade stickgroddar) som övervintringsorgan. Nya dotterplantor utvecklas från detta på vintern. - Flytande ormbunke (Salvinia natans):
Den flytande ormbunken räknas till ormbunksfamiljen och behöver till skillnad från grodbettet kalkvatten för att trivas. Bladen, som inte kan vätas av vatten, flyter på vattenytan. På hösten dör växten och sjunker till botten av dammen tillsammans med sina sporer. Nästa vår bildas små nya plantor av den.
Expertvårdstips för dammen
Du bör ta bort oanvända växtdelar som vissnade löv eller nedfallna löv från omgivande växter så snart som möjligt för att förhindra att de faller påsjunka till botten av dammen och ruttna där. Bruna skott, till exempel från näckrosor och andra flytväxter, bör också i bästa fall klippas av och tas bort på senhösten.
Obs: Om många växtrester ruttnar i vattnet sker en extrem ansamling av näringsämnen, detta kallas även för "övergödning". Detta överutbud av näringsämnen främjar tillväxten av alger och därmed blir vattnets klarhet å ena sidan lidande, å andra sidan lider även de andra växterna. För vissa arter, som anses härdiga, är det lämpligt att placera växtkorgen en vattenzon lägre för att förhindra att plantan fryser. Glöm inte att sätta tillbaka korgen på sin ursprungliga plats under våren.
Se vår recensionsartikel här för fler tåliga växter.