Johannesört (Hypericum) är populära perenner som finns i många trädgårdar. Vi presenterar den antika medicinalväxten och ger tips om odling, skötsel och användning.
Johannesört är en välkänd trädgårds- och medicinalväxt. Vi ger dig en översikt över egenskaperna, kraven och kulturåtgärderna för en framgångsrik odling av johannesört.
Johannesört: ursprung och egenskaper
I släktet johannesört (Hypericum) finns det 500 till 700 arter som är spridda över hela världen. De är en del av johannesörtfamiljen (Hypericaceae). Flera arter av johannesört är inhemska på våra breddgrader, den mest kända är förvisso johannesört (Hypericum perforatum). I historien har johannesört också följt med kristendomen från början. Namnet kommer från Johannes Döparen, vars blod sägs ha flutit in i Johannesörtens blommor efter hans halshuggning. Om du gnuggar de gula kronbladen mellan fingrarna kommer rödaktig växtsaft ut. Därför kallas johannesörten också för johannesblod på vissa ställen. Tidigare var den också känd som kungakronan eller hårt hö på grund av dess gyllengula blommor, eftersom plantan snabbt blir lignifierad och lämnar efter sig hårda stjälkar.
Johannesört är en flerårig ört som, beroende på art, är vintergrön eller dör ovan jord på hösten och spirar färsk på våren. Växten är i genomsnitt 60 till 80 cm hög, men det finns även lågväxande, marktäckande arter och betydligt större upp till 150 cm. Johannesört bildar vanligtvis flera grenade stjälkar som kan vara runda, kantiga eller bevingade och är gröna till rödbruna till färgen. De motsatta, ovala till lansettlika blågröna till gröna bladen av johannesört har ofta många genomskinliga eller mörka fläckar. Dessa är oljekörtlar. De guldgula, femuddiga kronbladen kan också verka perforerade, detta märks särskilt hos de spräckligaJohannesört (Hypericum maculatum).
Bin och andra pollinerande insekter besöker gärna de guldgula till ljusgula blommorna, eftersom de ger mat från midsommar till höst. Blommorna har också många ståndare, som sticker ut från mitten som tunna trådar och laddar sitt pollen på villiga pollinatörer. Johannesörtens storhetstid börjar vanligtvis runt johannesdagen i juni och kan pågå fram till oktober. Efter pollineringen bildas antingen grönbruna, oansenliga kapselfrukter eller röda, orange, rosa eller vitfärgade köttiga bär.
Risk för förväxling: En växt som liknar johannesört är den giftiga raggörten (Senecio jacobaea). Men om man tittar närmare på de mindre blommorna ser man att de har en helt annan struktur än johannesört och inga ståndare sticker ut. De ser ut som tusenskönor - typiska för tusenskönafamiljen (Asteraceae). Torsörtsblad är växelvis och fjädrande.
Odla johannesört: plats och tillvägagångssätt
Johannesört har olika krav på sin planteringsplats beroende på art, men är i allmänhet föga krävande och tolerant på olika platser. Den idealiska platsen för johannesört är soligt till halvskuggigt på humusrik, väldränerad jord. Vissa arter föredrar sur, andra kalkrik, fuktig till torr jord. Detaljer om lokaliseringskraven för enskilda johannesörtarter finns i vår sortartikel.
Johannesörtplantor kan köpas i fleråriga plantskolor eller så kan du så själv. Dessa är lätta och kalla bakterier. Det gör att fröna initi alt behöver en längre kylperiod. De bör sedan täckas med lite eller ingen jord och ges mycket ljus för att gro. Fröna kan förbehandlas i kylen i sex veckor och sedan sås. För detta ändamål sprids de avlånga, rödbruna fröna på näringsfattig krukjord, som vår Plantura-ört och fröjord. Fröna är lätt pressade och endast minim alt täckta med jord. Fröbehållaren ställs upp på en ljus men inte solig plats vid cirka 20 °C och jorden i den hålls alltid fuktig. Efter två till tre veckor kommer de första plantorna att dyka upp. Alternativt så fröna ute på hösten och lämna dem ute i kylan. Johannesört har en hög grobarhet och därför kommer säkert vissa frön att gro nästa vårpå. Plantorna kan planteras eller transplanteras efter några veckor.
Den bästa planteringstiden för tåliga perenner är på senhösten mellan oktober och slutet av november. Alternativt kan den planteras tidigt på våren innan löven gror i början av mars. Eftersom perennerna ännu inte har kunnat bilda rötter måste de vattnas regelbundet under den kommande sommaren. I bädden kan johannesörter planteras i grupp, som dvärgform för marktäckare eller som enskilda buskar. Planteringsavståndet för grupper är ca 40 cm, sex till åtta plantor planteras per kvadratmeter. Låga johannesörtarter som johannesört (Hypericum polyphyllum) används för marktäckning och 12 till 15 stycken planteras per kvadratmeter. Enskilda, större buskar som den storblommiga johannesörten (Hypericum x patulum) bör ha ett avstånd på 1,5 till 2 meter från andra växter. Gör så här när du planterar johannesört:
- Lössa jorden på den framtida platsen, arbeta in lite mogen kompost om det behövs.
- Gräv ett tillräckligt stort och djupt planteringshål.
- Sätt inte johannesörtplantan djupare än tidigare, fyll den med utgrävning och tryck lätt runt.
- Vattna kraftigt.
Johannesört i kruka: Johannesört kan odlas som krukväxt. Grytans volym bör rymma minst 5 liter. Bra vattenavrinning och ett ca 5 cm högt dräneringsskikt av sand, grus eller expanderad lera är viktigt. Krukorna bör dock ges ett isolerande vinterskydd vid övervintring utomhus.
Sammanfattning: Plantera johannesört
- sådd: inomhus med kylbehandling eller utomhus på hösten
- Plats: sol till halvskugga
- Jord: humisk och permeabel; Beroende på typ, sur eller kalkh altig, fuktig till torr
- Tid: oktober – slutet av november eller början av mars
- Planteringsavstånd: 40 cm (i grupper), 1,5 - 2 m (enkel), 12 - 15 plantor/m2 (bottäckare)
Skötsel av johannesört: skärning, vattning & Co.
Johannesört är en prydnads- och medicinalväxt som är lättskött. Speciellt det första året efter plantering och under torra, varma somrar bör den vattnas då och då.
Du bör inte gödsla perennen för mycket, eftersom en hög tillförsel av kväve minskar innehållet av nyttiga ämnen. EttÅrlig applicering av kompost eller övervägande organiskt långtidsgödsel, som vår Plantura organiska universalgödsel, på våren för groning är helt tillräckligt för johannesört.
Förutom beskärning när johannesörten är skörd, beskärs perennen även på våren. När det gäller perenn johannesört tas alla döda växtdelar bort innan de spirar, och perennen kan då växa sig fräsch. För vintergröna växter och buskar tas frostbitna eller gamla och skadade skott bort på våren.
Föröka johannesört
Johannesört kan förökas från frön och sticklingar. På hösten kan du vinna johannesörtfröna själv. För att göra detta, samla in kapslarna eller bären i oktober och låt dem torka försiktigt i rumstemperatur i några veckor. De torra fröna faller redan ur kapslarna, bären måste brytas upp för att få fröna. Johannesörtsfrön kan förvaras torrt, sv alt och mörkt i flera år utan att grobarheten försämras.
Det är bäst att skära sticklingar från de unga, fortfarande ovedade skottspetsarna innan blomningen i maj. Dessa cirka 10 cm långa skottbitar avlövas ner till spetsen och placeras i näringsfattig krukjord till hälften berikad med sand. Vid cirka 20 °C, lätt och fuktig, bildas de första ömma rötterna efter några veckor. Sticklingarna kan planteras ut på hösten samma år.
Tips: När det gäller perenner som dör av varje höst - till skillnad från johannesörtens buskar, som inte dör ovan jord - kan även grundstammen delas . För detta ändamål skärs en bit av öronen av med en spade på hösten och flyttas.
Är johannesört tålig?
Johannesört är helt härdig på våra breddgrader. Om man bara skär ner döda växtdelar ovan jord på våren finns det ytterligare skydd för perennen. Johannesört i kruka ska få ett isolerande vinterskydd från jutepåsar, nålgrenar eller fleece.
Skörda och använda johannesört
Endast johannesört är viktigt på apoteket. När johannesörten blommar från juni samlas de ovanjordiska delarna av plantan. Skördar du johannesört tidigt på morgonen så är andelen positiva aktiva ingredienser som hypericin högst. Du kan klippa av hela plantan eller bara blommor och enskilda blad. Efter skördJohannesört, den bör användas snabbt för att bevara de dyrbara ingredienserna. Du kan använda den för att förbereda tinkturer eller torka löv och blommor för johannesört-te. De plockade blommorna fylls på en flaska tillsammans med högkvalitativ vegetabilisk olja och förvaras på en solig och varm plats i cirka sex veckor. Den resulterande röda johannesörtoljan kan användas i flera månader.
Användning av johannesört
Preparat eller kapslar gjorda av johannesört samt extrakt och röd johannesörtolja används för depressiva sinnesstämningar, ångesttillstånd och nervositet. Applicerad externt som vårdolja lindrar johannesört muskelsmärta och hudirritation, främjar sårläkning och har en antiinflammatorisk effekt. Användningen av johannesört bör dock alltid diskuteras med en läkare, eftersom det kan orsaka interaktioner med vissa mediciner. En av biverkningarna av johannesört är den ökade ljuskänsligheten på grund av färgämnet hypericin. Lätthyade personer bör därför undvika att sola när de tar johannesört.
Är johannesört giftig?
Johannesört klassificeras som lätt giftig, främst på grund av hudens ljuskänslighet till följd av konsumtion. Vita betande djur som hästar, får eller getter kan drabbas av hösnuva efter överdriven konsumtion av johannesört och exponering för solljus.
En annan flerårig medicinalväxt för din egen trädgård är den läckra speedwellen (Veronica). Ta reda på allt om växten, dess behov och dess användning.